I klassrummet möts elever med olika erfarenheter, värderingar och perspektiv. Därför är det också en plats där samhällsfrågor som väcker starka känslor förr eller senare gör sig påminda. Frågor om identitet, religion, migration, demokrati och mänskliga rättigheter kan skapa engagemang, men också osäkerhet, konflikter och motsättningar.

Hur skapar man utrymme för öppna samtal utan att någon far illa? Vad krävs för att elever ska våga uttrycka sina tankar, samtidigt som samtalet hålls respektfullt och inom skolans demokratiska ramar? Och vilken roll spelar läraren när åsikter kommer i konflikt och känslorna tar över?

I det här avsnittet samtalar vi om hur skolan kan hantera kontroversiella frågor och varför de svåra samtalen är en viktig del av demokratiuppdraget. Samtalet kretsar kring relationer, ledarskap, gränssättning och betydelsen av att skapa klassrum där elever både får tänka fritt och utmanas att lyssna på andra perspektiv.

Medverkar gör Karin Flensner, forskare och universitetslektor vid Högskolan Väst med inriktning mot kontroversiella frågor i utbildning, Livia Malmborg Nygaard, utvecklingssekreterare vid Pedagogisk inspiration i Malmö och lärare med erfarenhet av att undervisa i bland annat freds- och konfliktvetenskap, samt Karin Årman, projektledare vid Forum för levande historia och forskare med fokus på hur kontroversiella frågor hanteras i skolans vardag.

Leder samtalet gör Mikael Öhman Almén, Forum för levande historia.

Diskussionsfrågor

• Vilka frågor upplever du är svårast att samtala om i din egen verksamhet, och vad är det som gör dem känsliga?
• Vilken är din erfarenhet av att åstadkomma lyckade samtal kring kontroversiella frågor?
• När du fört samtal om svåra frågor som har blivit mindre lyckade, vad har det berott på?
• Hur skapar man ett samtalsklimat där människor både vågar uttrycka sina åsikter och lyssna på andras?
• Var går gränsen mellan att utmana idéer och att skydda människor från kränkningar eller angrepp?
• Vilken betydelse har ledarskap, tydliga ramar och relationer för att svåra samtal ska fungera över tid?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Offentlig förvaltning spelar en viktig roll i demokratin. Myndigheter och tjänstepersoner tar fram kunskap, bereder beslut och upprätthåller principer som saklighet, rättssäkerhet och öppenhet. Samtidigt har styrningen av offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Krav på effektivitet, resultatstyrning och snabba processer påverkar villkoren för tjänstepersoners arbete.

I det här avsnittet samtalar vi om förvaltningens roll i demokratin. Vad händer om tjänstepersoner upplever att det blivit svårare att föra fram risker, konsekvenser och kunskap till politiken? Hur påverkas kvaliteten i lagar och beslut om processer och rättssäkerhet sätts under press? Och vad krävs för att offentliga institutioner ska kunna värna integritet, professionalism och långsiktighet även i pressade tider?

Gäst är Göran Sundström, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Sundström forskar om offentlig förvaltning, styrning och tjänstemannaroller och har bland annat varit med och skrivit boken Demokrati & Byråkrati. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Vilken betydelse har tjänstepersoners professionella omdöme för demokratin?
• Märker du av krav på snabbhet i offentlig verksamhet?
• Hur kan offentlig sektor skapa utrymme för både effektivitet och rättssäkra processer?
• Vad händer med demokratin om det blir svårare för tjänstepersoner att lyfta risker, kritik eller konsekvenser till politiken?
• Göran Sundström beskriver en risk för att förvaltningen “tystnar”. Vad tänker du om det?
• Vad krävs för att offentliga institutioner även långsiktigt ska kunna värna saklighet, integritet och tillit?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitaliseringen förändrar hur människor möts, organiserar sig och tar del av information. Den skapar nya möjligheter för demokratiskt deltagande, men också nya utmaningar. Desinformation, näthat, propaganda och globala teknikplattformar påverkar i dag villkoren för det demokratiska samtalet.

I det här avsnittet samtalar vi om hur digitaliseringen påverkar demokratin. Hur påverkas samhällstilliten när det blir svårare att avgöra vad som är sant? Och vad krävs för att stärka motståndskraft, delaktighet och demokratiska samtal i en tid av snabba informationsflöden?

Gäst är Carl Heath, senior forskare vid RISE med fokus på digital resiliens, demokrati och desinformation. Han har tidigare varit utredare för satsningen Demokratin i en digital tid, med fokus på medie- och informationskunnighet och hur samhället kan stärka motståndskraften mot desinformation, propaganda, hot och hat Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra

• Hur påverkar dagens digitala informationsflöden dina möjligheter att orientera dig i samhällsutvecklingen och avgöra vad som är trovärdigt?
• Vad händer med demokratin när stora delar av det offentliga samtalet sker på kommersiella plattformar?
• Märker du av polarisering, desinformation eller ett hårdare samtalsklimat i digitala miljöer?
• Vilka risker och möjligheter ser du med AI och digital teknik för demokratins framtid?
• Vad krävs för att människor ska kunna delta i demokratiska samtal även i en alltmer digital och fragmenterad offentlighet?
• Vilket ansvar har offentlig sektor, medier, civilsamhälle och individer för att stärka motståndskraften mot manipulation och desinformation?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.