Showing results by narrator "Lo Kauppi" in All Categories

Fem tonårsflickor i den lilla staden Stenträsk i Norrbotten träffas en gång i månaden för att diskutera litteratur. En av dem försvinner spårlöst sommaren 1980. Fyrtio år senare hittas hon, mördad. Julen 2020 återförenas de fyra kvinnorna i bokcirkeln, som de kallade för Polcirkeln, för första gången efter kamratens försvinnande. Det står snart klart att något i flickornas relationer utlöste det våldsamma brottet. Frågan är vad, och vad som drev dem då och vilka konsekvenser det fick.

I augusti 1990 gick Wiking Stormbergs fru Helena ner sig i Kallmyren och drunknade. Kvar vid myrkanten låg deras baby, halvdöd av insektsbett. Helenas kropp återfanns aldrig. Hon hördes aldrig mera av. Wiking kom aldrig över förlusten av hustrun. Åren gick, decennierna. Han kom att leva för sina barn och sitt arbete som polischef i Stenträsk.

Specialpolis Rebecka Born är avstängd från Sektionen för särskilda hot (SSH) för sin hantering av ett internationellt traffickingfall. Medan hon utreds av sina överordnade får hon ett anonymt tips: Något står inte rätt till med en grupp ensamkommande flyktingbarn. Rebecka avfärdar samtalet. Hon har lämnat in sin polisbricka och är dessutom upptagen med sitt röriga privatliv. Men när ett snarlikt tips inkommer från en källa som tidigare visat sig pålitlig väcks hennes nyfikenhet och oro. Vem har tagit de försvunna barnen?

Mitt under midsommarfirandet i Stenträsk flyter en kropp upp ur Kallmyren. Man utgår från att det är Wiking Stormbergs drunknade hustru som äntligen har hittas. Men Wiking vet, av uppenbara skäl, att så inte är fallet. Och människan i myren visar sig vara en man, och han har inte drunknat. Hans kropp har varit fäst mot myrens botten med en påle genom hjärtat, likt en vampyr.

Ett larm inkommer om att Jukkasjärvi kyrka brinner. Björn, som är först på plats, blir vittne till den fruktansvärda ödeläggelsen som elden orsakat. När en man staplar ut ur den brinnande kyrkan inser Björn snabbt vem han är: Wilmas pappa. Korpfjädern som ligger placerad på marken kan bara betyda en sak.

Efter flera månader på psyket är Wilma äntligen redo att återvända till sitt liv. Utredningen av Korpmorden är mer eller mindre avslutad och Kiruna har äntligen börjat gå vidare. När staden återigen drabbas av ett fruktansvärt våldsdåd är det ingen som är beredd på hur personligt det känns – allra minst Björn. Särskilt inte när mörkret kommer allt närmare teamet och ytterligare en korpfjäder dyker upp.

Ett paket med okänd avsändare anländer till den rättsmedicinska avdelningen. När sekreteraren som tagit emot det öppnar kartongen möts hon av en vidrig stank och en fruktansvärd syn: inne i lådan ligger ett människohuvud! Det är vanställt av förruttnelse men kulan i skallen vittnar om en våldsam död. Till en början kan personalen inte förstå varför huvudet levererats just till dem. Men när identifieringen är klar går den fasansfulla sanningen upp för dem.

När den unge John Westmark hittats död i sina föräldrars garage, rubricerar polisen det först som självmord. Men då rättsläkare Ella Andersson tittar närmare på fallet upptäcker hon att något inte stämmer: allting tyder på att kroppen har flyttats efter döden. Efter hand dras Ella in i en utredning som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Motvilligt tvingas hon inse att det finns märkliga samband mellan hennes egen barndom och några av de fall hon arbetar med. Samband som någon tycks vara mycket angelägen om att hon inte ska upptäcka.

Kriget har lämnat det moderna samhället i spillror. Kontakten mellan olika städer är nästan helt bruten. Långt upp i norr ligger Järsele, människornas nordligaste utpost.

"Du är ett måndagsbarn", fick jag höra när jag var liten. "Söndagsbarn föds med silversked i munnen och dem går det alltid bra för i livet. Nästan så att de inte behöver anstränga sig." Måndagsbarn får ett tufft liv. Ingenting gratis där inte. De måste kämpa sig fram, hela tiden, det var vad de sa. På den punkten var mamma och mormor fullt eniga.